Ämnesordslista
Ett centralt steg i sökprocessen är att hitta rätt sökord. För att få fram bästa möjliga sökresultat är det bra att veta mer om ämnesord. I varje databas finns det kontrollerade ämnesord, dessa skiljer sig åt beroende på vilken databas du väljer att söka i. I PubMed söker du exempelvis med MeSH, i PsycInfo finns ämnesorden under APA Thesaurus of Psychological Index Terms och i CINAHL använder du Subject Headings. Du kan också välja att göra en fritextsökning där du använder dina egna söktermer.
Viktigt att tänka på är att de flesta publikationer inte är svenska och du får därför bäst och bredast resultat om du söker på engelska.
Det finns också andra sätt att hitta ämnesord. Vi rekommenderar att du är uppmärksam på de indexerade ämnesorden som visas när du har valt att klicka dig in på en artikel. I CINAHL visas de som Major- eller Minor Subjects, i PsycInfo under Subject och i PubMed visas de under MeSH Terms. Genom att hitta nya, relevanta termer kan du få hjälp att både bredda och smala av din sökning
MeSH
Medical Subject Headings förkortas MeSH och är ett kontrollerat vokabulär med medicinska termer. Vokabuläret är skapat av amerikanska National Library of Medicine. I MeSH database kan du söka efter ämnesord och bygga upp en sökning till databasen PubMed.
Karolinska Institutets Universitetsbibliotek har tagit fram översättningar av MeSH-termerna för databasen Svensk MeSH. Här kan du få svenska termer översatta till engelska ämnesord. Värt att ha i åtanke är att alla svenska termer inte finns översatta då det ibland saknas en amerikansk motsvarighet.
Ibland kan det vara svårt att hitta termer för upplevelser, känslor och bemötande. Därför vill vi lyfta fram den här listan framtagen på KI: https://kib.ki.se/soka-vardera/soka-information/amnesord-och-fritext/sokord-upplevelsebegrepp
Söktekniker
Vi kommer här nedan ta upp olika söktekniker som kan hjälpa dig i din sökning. Vi göra dig uppmärksam på att dessa tekniker inte går att använda i alla databaser. Innan du påbörjar din sökning är det därför alltid bra att gå in på databasens hjälpavsnitt och se vad de rekommenderar i just din valda databas.
Frassökning
Frassökning innebär att du sätter citattecken ” ” runt frasen du söker. Detta för att förhindra att orden delas upp. Om du till exempel söker ”autoimmune inflammation” så försäkrar du att dina sökresultat innehåller orden i den ordningen. Hade du utelämnat citationstecknen så hade sökningen också visat resultat där autoimmune nämns i texten men utan att knytas till inflammation.
Trunkering
Trunkering används för att bredda din sökning och innebär att du sätter ut en asterisk * efter ett ord. Oftast använder man den för att inkludera ordets alla potentiella ändelser. Exempel: nurs* ger dig också träffar på nurse, nurses och nursing.
Se upp för att trunkera för tidigt i ett ord, du riskerar då att få alldeles för många irrelevanta träffar. Om du till exempel placerar din trunkering såhär: hosp* så får du upp allt från hospital till hospice och hospitable
Boolesk sökning
För att du ska kunna söka med flera sökord behöver du verktyg för att kombinera dem. AND, OR och NOT är booleska operatorer som talar om för databasen vad du vill med dina sökord.
För att förtydliga kommer vi att använda oss av en sökfråga som exempel:
”Upplever patienten en förändring i sin livskvalitet efter att ha slutat röka?”
Vi har markerat de viktigaste begreppen i sökfrågan och väljer sökord:
- upplever
- experience
- livskvalitet
- quality of life
- slutat röka
- stop smoking
- quit smoking
- quit nicotine
experience AND "quality of life" AND ("stop smoking" OR "quit smoking" OR "quit nicotine")AND används för att visa att alla orden ska finnas med i sökresultatet.
experience AND "quality of life"Genom att använda AND så begränsar du antalet träffar.
OR används för att visa att minst ett av orden ska finnas med i sökresultatet. OR är bra att använda när man vill försäkra sig om att få med så många synonymer som möjligt. För att visa att orden som står med OR hör ihop behöver du lägga till parenteser runt ordgruppen. I vissa databaser görs detta automatiskt åt dig. OR breddar din sökning.
("stop smoking" OR "quit smoking" OR "quit nicotine")I de fall sjukdomen du söker på har en etablerad förkortning rekommenderar vi att du söker på den också.
("irritable bowel syndrome" OR IBS)NOT används för att markera vad du inte vill ha med i ditt sökresultat. Vi vill varna lite för att använda NOT eftersom det ibland kan eliminera sökresultat som faktiskt vore av intresse. Ett exempel där NOT kan vara lämpligt är om man vill få upp resultat om bröstcancer hos män.
"breast neoplasms" NOT (female OR women)Oftast går det att använda databasens filter istället för att använda NOT.
Hur får du tillgång till artiklarna?
På artikelsidan i databasen väljer du att klicka på Medicinska e-bibliotekets logga uppe i högra hörnet. Artikeln öppnas då i fulltext. Om vi inte har artikeln i fulltext kommer du istället direkt till ett beställningsformulär. Kontrollera att dina uppgifter stämmer och tryck sedan på ”Skicka” så får vi din beställning.
Ta dig vidare i ditt sökresultat
När du känner att du har fått upp ett bra antal relevanta träffar i din sökning så pausa sökprocessen och titta igenom de artiklar som du har. Förhoppningsvis har du hittat det du var intresserad av. Du kan också välja att ta din sökning vidare. Nedan har vi samlar några söktips som kan hjälpa dig:
Använd artikelposten!
Hittar du en artikel som är relevant för dig så är det ett utmärkt sätt att ta sig vidare. Du kan titta på ämnesorden och se om du kan ha användning av dem för att göra en ny sökning, eller för att bredda alternativt specificera din nuvarande sökning.
I flera av databaserna får man upp artikeltips när man klickar sig in på något av sina sökresultat. Öppnar du till exempel en artikel i PubMed finner du ”Similar articles” längre ner på sidan. Titta gärna också på dem.
Ofta visas också var den artikel som du tittar på har citerats. Följ citeringarna för att hitta andra relevanta träffar.
Titta på artikelförfattarens övriga forskning. Det är inte sällan som upphovsmannens övriga publiceringar också kan vara av intresse.
I varje vetenskaplig publikation ska det finnas en referenslista. Missa inte att titta på den om du hittar en användbar artikel. På så sätt kan det dyka upp både andra artiklar, forskare och källor som du tidigare har missat.